Blue Flower

blekkung-01 0 Författare: David Foster Wallace
Översättning: Alva Dahl
Förlag: Natur & Kultur

JAG HAR ETT par saker att bekänna: dels att jag bara stod ut i tre terminer på högskolans ekonomprogram (ekonomistyrning och skatteregler var så gräsligt tråkiga saker att försöka lära sig), dels att jag fasat för att börja läsa David Foster Wallaces Blek kung eftersom jag fått för mig att den skulle vara för smart för mig.

Nu har jag läst Blek kung och konstaterar följande: jag gjorde helt rätt i att byta från ekonomistudier till humanistiska dito och därmed undkomma ett dödtråkigt arbetsliv, och: Blek kung är inte så svårläst som befarat utan jag finner i stället en ödmjukt briljerande författare som är omständlig på ett underhållande vis.

Det Blek kung främst handlar om (en del andra sidospår finns) är arbetet med deklarationsblanketter på den amerikanska skattemyndigheten IRS, av sina anställda kallad ”Verket”. Arbetet är tråkigt, själlöst och till synes helt meningslöst. En av de anställda väcker ingen uppmärksamhet när han dör på sin kontorsstol eftersom han av allt att döma inte frångår sitt vanliga sätt att arbeta, det vill säga koncentrerat och utan att tala med sina arbetskamrater i särskilt stor utsträckning. Först efter fyra dagar upptäcker man att mannen är död.

David Foster Wallace skriver i denna roman att tristessen inte erbjuder tillräckligt med stimulans för att distrahera från en djupare själslig smärta. Han säger också att nyckeln till det moderna livet är att vara immun mot tristess. Är man det kan man uppnå precis vad som helst. Tyvärr lyckades författaren inte själv undkomma sin egen själsliga smärta och tog sitt liv 2008 innan han skrivit färdigt Blek kung. Att han lämnat ett ofullständigt manus efter sig ska inte avskräcka till läsning av Blek kung. Redaktören har gjort ett bra jobb med att få ihop författarens texter till en helhet, men Blek kung bör betraktas snarare som en samling berättelser med arbetet på ”Verket” som den röda tråden än som en fullständig roman.