Blue Flower

guillouFörfattare: Jan Guillou
Förlag: Piratförlaget

BLÅ STJÄRNAN ÄR den femte delen i Jan Guillous ambitiösa romanserie Det stora århundradet. I denna bok dröjer han sig kvar vid tiden för andra världskriget och fokus denna gång ligger på Johanne Lauritzen, som efter att ha doktorerat i litteraturhistoria engagerar sig i norska Hjemmefronten, där hon bland annat hjälper norrmän över gränsen till Sverige.

Litteraturkunskaperna har inte mycket med människosmuggling att göra, däremot visar de på hennes intelligens. Doktorstiteln, språkkunskaperna och en övertygande gatusmarthet gör henne till en superhjälte i Carl Hamiltons anda. Johanne är trots, eller tack vare, sina superkrafter en sympatisk karaktär, som man gärna följer i de närmare 500 sidorna. Johannes spionuppdrag stannar inte vid den norska gränsen, hon blir också rekryterad av brittiska Special Operations Executive. Det är där hon får kodnamnet ”Blå stjärnan”.

Blå stjärnan har rätt innehåll för en spänningsroman. Men, livsfarliga spionuppdrag till trots, blir det aldrig ens lite nervkittlande. Uppdragen Johanne utför skildras sakligt och de genomförs på ett löpande band, som att författaren önskat få med exempel från alla spionuppdrag som var möjliga vid tiden. Detta gynnar inte boken som roman, men tillför den historiska berättelsen substans. På plussidan kan nämnas att Blå stjärnan är berättad med ett nutida feministiskt filter. 1940-talets kvinnosyn blir tydlig när Johanne ständigt får bevisa att hon är duglig ”trots” att hon är kvinna. Och ibland är det till och med en fördel att tillhöra det andra könet – de flesta männen tror ju inte att en kvinna kan vara en kompetent spion. Dock blir det lite fånigt vid ett par tillfällen när Guillou beskriver kvinnor som fnissar och gråter tillsammans. Men de tillfällena är de enda gångerna trovärdigheten skevar.

CATHARINA BERGMAN