Blue Flower

boken-om-joe-pocketFörfattare: Jonathan Tropper
Översättning: Erik MacQueen
Förlag: Gilla Böcker 2013

SKÖNLITTERATUR 

Nej, jag saknar inte Joe Goffman när jag har läst den trehundra­sextiosjätte och sista sidan av ­Jonathan Troppers roman ­Boken om Joe – och det tycks jag vara ganska ensam om; den amerikanske författaren drar ned applådåskor så snart han släpper en ny bok.

Så även i Sverige. Boken om Joe handlar om 34-årige Joe som med sin storsäljande debutroman har fått i stort sett alla i sin hemstad Bush Falls att vända sig emot honom. Det här blir uppenbart när han för första gången på 17 år återvänder hem efter att hans pappa – som han har varit osams med i stort sett sedan han föddes – har fått en stroke. Vänner och ovänner passerar revy och äntligen går Joes våtaste dröm i uppfyllelse: den om att få omkull bästa kompisens morsa – hon som alla killar fantiserade om under sina tonårstäcken.

Kanske gömmer sig en självbiografi här och var i Boken om Joe; detaljerna staplas nästan på hög som om författaren inte kunde eller ville skiljas från sitt eget flyt i språket. För det är ingen tvekan om att Jonathan Tropper kan skriva – han har hittat en ironisk ton som tycks rinna ur honom.

Bara några sidor från slutet läser jag något som nästan får mig att förlåta Tropper för de timmar jag har ägnat åt hans bok och det är ett amerikanskt sense moralslut när det är som bäst. Joe, som mot alla odds har återförenats med sin ungdomskärlek, konstaterar ”Jag tycker att de flesta personer som är värda att ha att göra med är trasiga på ett eller annat sätt. Ta mig till exempel.”

ULRIKA ÅKERBLAD